Årets låtar 2021

A36 – Motorola
Samtidigt som svensk rap dominerade som aldrig förr – i nyheterna, på topplistor, på kultursidorna – kom ett sound baserat på en rak bastrumma och kryddat med reggaeton eller arenahouse-vibbar att dominera svensk rap. Många försökte slå igenom med det receptet under 2021. Ingen lyckades bättre än A36. Texten är inte ens särskilt välskriven, men Motorola är genialiskt konstruerad och genomförd popmusik.

Cherrie – Där jag borde vara
Rappare är OK, men när hon vill är det Cherrie som gör landets bästa popmusik. I den eviga nyliberalismens mörker är hon ett ljus som påminner oss om musikens kraft och vad allt egentligen handlar om: möten mellan människor. Andreas Mattssons generations- och genreöverskridande coverKänns Som 05 är ett exempel på detta, men den stora berättelsen 2021 är hur hon fann kärleken under pandemin. Där jag borde vara är årets kärlekslåt men också ett musikaliskt möte, där Cherrie och producenten och äkta maken Pontus Persson genom att utmana och lära sig av varandra tar låtskrivande, arrangemang och framförande till en ny nivå.

Abadai – Trapa Elr Skolan
Sickan – Söder om 08

Trots att musiken har förändrats i grunden de senaste åren så är det i slutändan ens penna, inte pengar, inte street cred och inte flashiga bilar och kläder, som gör att man sticker ut. Trapa Elr Skolan och Söder om 08 låter inte som något annat före dem, ändå är det som att man jobbar vidare med det finaste i svensk raps historia, där Abadai förmedlar ett livstrött vemod med ett fokus på detaljer och en genialisk låtuppbyggnad, och Sickan målar upp bilden av en tickande bomb med en effektiv hook och dödliga bars.

23 – Scorpio + Freestyle på P3 Din Gata
Mästerverken Adressen och Gomorra släpptes redan 2020 men 23 cementerade sin position som årets nykomling genom en stark EP, genom Scorpio och framförallt genom sin freestyle på P3 Din Gata.

Guleed – Ledare + Take1 Freestyle
Medan Ozzy tog en liten paus, medan den nästa generationen av Malmörappare gör sig redo och medan vi väntar på albumet Skapad Av Smärtan fortsatte Guleed att pumpa ut feta låtar under 2021. Men det var freestylen med Adam Aden, inspelad i mitten av Pildammsparken i själva hjärtat av Malmö, som jag spelade mest.

Ant Wan – 1942
En av de snyggaste svenska videos någonsin, och kanske Ant Wans bästa låt sedan han rappade om fotbollstränare över ett 50 Cent-beat.

Aliammo f. Anthony Berisha – Verklighet
Ända sedan Jocke drog in Aliammo i studion från gängkrigens och det eviga regnets Göteborg har han vägrat att lägga en svag rad. Det är fortfarande fuck Nöjesguiden och snälla skydda, hylla och supporta Aliammo för musik av den här kalibern är inget som man snubblar över idag.

Yasin – La Dame Bleue
Han gjorde mer avtryck på tidningarnas kultursidor och i diskussionstrådar på Flashback än inom musiken i år. Med La Dame Bleue känns ändå Yasins plats som en av landets största stjärnor självklar.

Tovaritch f. Kalash Criminel – Street Fight
Innan de gör om hela genren till slätstruken, pengadyrkande och reggaeton-influerad Marbella-musik – så måste de först ta sig förbi Tovaritch och Kalash Criminel. Det känns tryggt. Den sistnämndes Josky är ytterligare en dunderhit från 2021.

Haftbefehl f. Soufian – Wieder am Block
Kombination av traditionell tysk aggro-rap med nytänkande resulterar i en hypnotisk låt och video från Frankfurt-rapparna Haftbefehl och Soufian.

Capo Plaza – I Soldi Parlano
Efter att ha släppt ett av årets starkaste album så går han i videon till den bästa låten tillbaka in i gymmet och slår på en säck. Att börja en kampsport är något av det bästa en ung människa kan göra, särskilt i dessa tider. Capo Plaza är inte bara en av Europas största rapstjärnor, han är en bra förebild också.

Morsan vill se förändring men brorsan vill ha vedergällning

Svensk rap är större än någonsin. Men vid sidan av Guleed, Ozzy och Yasins DSGIS och Working så är det bara Sickans Intro som jag har lyssnat sönder på det sättet som jag brukade göra med nya låtar. Frågan är om inte hela Söder om 08 är en quotable den också. Skrivandet för tankarna till Stor och andra huvudstadslegender men saknar försonande mänskliga drag. I den här nya vågen av drill är hiphop-kulturens humanism kliniskt borttvättad. Ändå målar Sickan nog upp bilden av ett samhälle i förändring, i skuggan av gängrättegångar och ökade polisresurser, bättre än någon annan svensk artist. Det låter hemskt, förfärligt, obehagligt men det är djävulskt bra musik.