Tre tankar om bränderna

Tre tankar att hålla i huvet de här dagarna:

1. Kapitalismen har orsakat de klimatförändringar som vi nu börjar märka av på riktigt för första gången i Sverige (bönder i Afrika som drabbats av ihållande torka och öbor som sett sina hem sväljas av Stilla havet ligger lite före oss här).

2. Sossarna och borgarna har tillsammans, som en del av en bredare nyliberal samhällsförändring, omintetgjort den relativt goda beredskap vi förut hade. Förutom avsaknaden av fancy brandhelikoptrar snackar jag om att försvaret och vår civila beredskap precis som allt annat livsnödvändigt i samhället har slaktats och slimmats under nyandliga slagord som lean, just-in-time och valfrihet i välfärden. Sådana reformer ligger även bakom en kontinuerlig försämring av arbetsvillkor för brandmän, vilket ger oss, så som författaren Sven Olov Karlsson uttrycker det i Expressen, det faktumet att “ingen vill längre vara brandman” och att “hälften av alla som ännu är det är så gamla att de borde sitta i en hammock i dag, inte släpa vattenslangar mellan rykande furor”. Jag blir varm inombords när jag ser kamrater planera för att åka upp till hjälparbetet i Jämtland och däromkring, men det behövs reformer. Det behövs långsiktig planering och en rejält utbyggd beredskap.

(Pehr Hilleström – Nattlig eldsvåda i en kyrkby)

3. Sedan barnsben har jag hört skräckhistorier om hur delar av Amazonas regnskog skövlas. Samtidigt har skogsbolag i Sverige fullkomligt rökt ut de gröna lungor som funnits här, och lämnat kvar en mycket liten del av urskog och ekologisk mångfald. Citerar Karlsson igen: “Innan skogen genomled sin andra industriella boom, den ännu pågående, planterade ingen människa någonting där. Men ostörda skadedjur och trädsjukdomar, samt vår skogsbetande tamboskap och husbehovshuggning och träkolning, höll skogarna glesa så att bränderna snart skars av då de nådde mark utan bränsle. Medan dagens likåldriga, renodlade barrskog är ett smörgåsbord för elden. Den bistra sanningen om bränder som fått bli riktigt stora är att vi inte kan styra eller stoppa dem.

Då bolagen visar föga intresse för att förebygga liknande problem i framtiden eller bidra till den saftiga notan som går till att skydda deras råvaror är det hög tid att undersöka hur en kommunalisering eller en statlig expropriering av skogsnäringen skulle kunna gå till.