Jag har predikat om brasiliansk rap i många år, med få undantag för döva öron. Folk fattar kanske att det är bra, men det krävs något extra för att skära genom det globala bruset. Quebradas 2 med MC Paulin da Capital, MC Lipi, MC Ryan SP, MC Hariel, L7NNON och DJ GM är enligt mig det rakbladet.
Det är som med fransk rap; runt millennieskiftet fattade vi att Lunatic var tunga, men det var nästan tjugo år senare och med Le Monde Ou Rien som vi började lyssna på riktigt. Att jag nu ser olika brasilianska låtar nämnas av amerikanska bloggare, svenska rappare och franska influencers tyder på att något är på gång.
Brasiliansk rap har gått en lång väg. När de nu gör sig redo att ta över världen är det som en korsbefruktning mellan traditionell hiphop och det som kallas baile funk, favela funk eller när det är som mest gängkopplat, funk proibidão. Det sistnämnda fenomenet beskrev jag för tio år sedan: “De här unga killarna låter gamla, som sorgsna samba-gubbar som sett för mycket. Musikaliskt är det mindre Young Chop än en slags Autechre-version av baile funk. Och det är något jamaicanskt över hur snarlika och utbytbara dessa beats är.”
Även om den nya vågen med sina beats, raps och kläder tydligt sällar sig till funk-kulturen, så har de fått med sig en musikalisk frihet och ett känslomässigt djup från traditionell hiphop men även från samba och andra inhemska stilar. De här nya artisterna har en värme och ett sväng som gifter sig fint med det förlamande mörkret i funk proibidão. Snart tar de över världen.